The Black Dyke Band
I helgen var jag på Masterclass i Bournemouth med Black Dyke, ett av världens bästa brassband. Dagen började med MassedBand-övning och sen hade vi på solokornett en timme med Richard Marshall som spelar principal solo cornet. Han berättade bland annat att han faktiskt inte kan cirkulärandas och att han dagen före varje konsert spelar igenom sina solon iklädd konsertkläderna, detta för att öva i samma känsla som man senare spelar i. Black Dyke repar två gånger i veckan förrutom inför tävlingar då man repar varje kväll. Fast då behöver man ändå öva enskilt enligt Richard eftersom repen med bandet inte är tillräckligt intensiva.
Jag snackade en hel del med Paul som spelar sopran, d.v.s. Esskornett. Han var fjärde man på solokornett när deras förre sopran slutade och Richard sa till dirigenten att Paul kan spela högt så han provade på och blev kvar på sopranen. Jag frågade hur han hade utvecklat sitt höjdregister men han svarade bara att han alltid hade haft lätt för det: "Some people can and some people can't". Under minikonserten på slutet av dagen spelade Back Dyke några egna låtar. Jag satt precis bakom Paul, han var sanslös, nog sagt.
